`

Så här fint är det hemma i Pello just nu!
Tog ett foto på älven...

I dag gjorde jag mej så stort i ordning för en prommis...
...men då behövde chefen lite hjälp så inte blev det nån runda här inte...
Jag är sååå less på min omotiverade bantning så det är nåt hemsk!!!
Men jag har faktiskt tänkt hänga på annikas utmaning med start i morgon eftersom jag druckit saft i morse...
När jag gjorde det sist så höll det två ja nästan tre veckor och då gick jag ner några kilon.
När sötsuget kommer så är det gott med lite hackad frukt och keso!
Nu finns ju den åxå som laktosfri.
Pontus är i valet och i kvalet utifall han skall sälja vespan eller inte.
Sälj!!! Säger jag!
Han tänker köpa en specill vespa som man kan göra lite tricks med...farligt tycker jag...
Sälj inte!!!! Säger jag då!
Jag och Kasper skall in till stan i dag för jag skall toppa håret lite...
...om ni ser mej gå med mössan på så låt mej göra det ett tag...hihihi...åtminstone till det växt ut igen...
Kasper behöver nya skor åxå, det börjar bli lite jobbigt att gå med gummistövlar på.
Lydias present skall åxå inhandlas i dag, hon fyller inte förrän åt veckan men det är bästa att smida medan järnet är varmt...dvs bäst att passa på när hon hälsar på hos en kompis.
Jag skall i dag ha lite provkök här hemmavid!
Jag skall prova att göra Kerstins goda fläskfile`!!!
Kerstin! Du ska få en bild och en rapport på mitt resultat!
Vilket trauma för min lilla hjärna jag hade i går!
Lydia for ju med en musiklärare till stan för dom hade lite spelningar på dagen i Folkets Hus.
Just innan dom kom hem så ringde Malin och kollade att allt är väl hos oss(brukligt agerande i vår familj, om nåt utryckningsfordon passerar nån av oss så ringer vi genast runt och kollar att alla har det bra,)
eftersom det hade skett nån slags olycka norr om dom, hon såg två ambulansr med vilda sirener dra förbi dom i hög fart.
HJÄLP!!!!! Jag blev alldeles kall och skräckslagen alltså för jag visste ju att Lydia och läraren var på väg tillbaks.
Vi(Jag, Joannah och Algot) åkte ner till skolan för att bara kolla runt lite...
Just när min mobil ringde och jag fick höra att olyckan var i Karungi så kommer läraren körandes in på skolgården.
När Lydia kom ut från bilen så började jag så klart att gråta av lättnad...
Detta hel rörde sej om ca tio minuter och jag var fullkomligt skräckslagen, usch!!! Fattar ni?
Nix, mina vänner i söder och i norr!
Nu måste jag åtminstone röja upp lite i köket innan jag hämtar min lilla älskling.
Ha en bra dag! Och ni som är med i solens vänner! Misströsta ej! Den kommer tillbaka!